I wanna dance

Dagens låt: Anna - Je T'aime Mon Amour

every song I ever wrote was written for you

Ibland hör man likheter med Beirut, och man kommer plötsligt att tänka på varför Basia Bulat spelades så ofta förra sommaren. Om du gillade de båda kanske albumaktuella Micah P. Hinson faller dig i smaken. Micah P. Hinson and the red empire orchestra släpps imorgon, och (den relativt välförtjänta) hypen kring hans nya skiva är ytterligare ett bevis på indiefolktrenden man ser just nu. Hör hela albumet här, eller på myspace.

bamako.

Det är nästan skamligt vilken fin utsikt jag har nu. Ser vågorna rulla in mot stranden och solen gå ner bakom klipporna i bohuslän. Det ser nog ganska komiskt ut när halva familjen sitter med varsin laptop mitt emot varandra och surfar. Lyssnar på Foliba med Super rail band gör vi också, från world music network west african selection the rough guide to west african music. Långt namn men fina grejer! Vad gör ni en fredagkväll som denna?

är att från samma säng lyssna till samma regn

M83 i all ära men ibland är det faktiskt bara finast i hela världen att lyssna på regnet. Precis som håkan sjunger.

Annars har jag glömt att nämna att jag tydligen finns att prenumerera på hos bloggkoll.com som typ är världens bästa grej, likaså mobilt bredband så att jag kan blogga lite varstans bara inspirationen kommer tillbaka. Dessutom finns jag både på bloggtoppen och bloggportalen. Kan vara bra att veta.

.

det var året då jag hade min första spelning, i något som mest liknade en sliten gympasal där vi spelade Linneas låtar som doftade revolution och typ alla låtar blev fel fastän det inte gjorde så mycket. det var också året då jag avsevärt påverkad av gulafebernvaccin stod längst upp på hvitfeldtskas tak i regnet och fick hålla hårt i lisas hand för att inte ramla ner i den hårda vinden. vi hittade en stjärnkikare som man kunde fälla upp ur golvet, och så stod vi där och spionerade på lägenheterna i vasa. det var året då jag spenderade de bästa veckorna i mitt liv i Afrika, Tanzania och Zanzibar. Det var året då jag gjorde det smarta draget att börja lära mig spela dragspel, men jag tog väl inte enbart bra beslut och tackade nej till ett år i London. i slutändan var väl det bra kanske men tröstade mig med att tacka ja när bror min bad mig hänga med på tågluff dagen efter och vi sjöng doktor kosmos på tunnelbanan i paris och såg em på små pubar och gick runt i ett soligt prag. och blåvitt tog sm-guld och manu chao spelade i ett svettigt slottskogen och till allas lycka blev satc en film! typ. Det var året, men imorgon är jag ett år äldre och ett år klokare. Vart jag vill komma är att imorgon, den 4 juli, fyller jag år. och visserligen kanske jag inte spenderar det kommande året i London men å andra sidan får jag istället tillbringa det med mina fina, fina vänner.

PS: Ni som bor i Stockholm ska gå på det här hoppas jag?

Management

Dagens låt: Kids - MGMT

Att ligga i solen hela dagen med Ipoden och nya Nöjesguiden funkar rätt bra. Även om Roskilde, Ben Goldwasser och Andrew Van Wyngarden live inte varit helt fel det heller...

art less pollution

Det här är något jag bara måste skriva om. Jag läste om det häromdagen i senaste numret av Re:public Service och jag förundrades över det jag såg. Den där viljan att förändra som bor hos människor har alltid fått mig att bli imponerad. Om det någon gång skulle vara på gränsen till pretentiöst så skiter jag i det för alternativet hade varit så... förödande! Jag vill också göra skillnad, genom kultur eller som här konst. Jag blir hänförd av de som använder sin kreativitet till något mer. Så därför tänker jag skriva om det här, för att jag tycker att det är otroligt viktigt att sånt här syns och uppmärksammans. Kulturfenomen som faktiskt spelar roll!


Nere i en tunnel i São Paolo, Brazilien gör Alexandre Orion, eller Ossário som han kallar sig, en stilla protest mot miljöförstöringen. Som en annorlunda form av graffiti. Istället för att måla med sprayburkar har han små, vita tygdukar med sig som han använder för att torka bort de svarta lager av smuts som fastnat på tunnelns väggar. Med händerna gnuggar han fram metallglansen på väggarna och bildar massvis med döskallar, en efter en. I över tio år. För att visa hur allvarligt problemet med miljöförstöringen faktiskt är. Projektet får namnet Art Less Pollution.


Och visst får den verkan. Polisen kommer dit. Vet inte riktigt vad de ska göra. De kan ju inte arrestera honom då det inte kan vara olagligt att tvätta bort smuts från en tunnel? Så de står och kollar lite. Nästa dag är kommunen där med vatten och tvättar bort konstverket. Och så fortsätter det. Så visst, även om det är tråkigt att Alexandre Orions konstverk inte finns att beskåda så värst länge, så får han ju ändå det han vill. Tunnlarna blir rena och staden kan inte blunda för den växande miljöförstöringen. Fantastiskt tycker jag.

Ossários hemsida, där du kan se videon när Alexandre är nere i tunneln och tvättar (rekomenderas), kolla bilder och läsa ett intressant reportage om projektet.
Re:public Service finns att köpa på bl a Pressbyrån.

festival.

Linnea bad om Emmabodatips. Varsågod Linnea!

Det är mycket elektronika i år:

• Elenette gör glad synthpop och lär bli sommarens soundtrack. På svenska, med fyndiga texter.
• Ladytron är Liverpoolbaserade elektronikabandet som bl a hade jättehitten "Seventeen" för några år sedan. Aktuella med ny skiva.
  
• Stereo Total- Fransk-tysk duo med söt elektropop som numera tillhöra klassikerna.
  
• Detektivbyrån- Påminner mycket(!) om Yann Tiersens soundtrack till Amelie från Montmartre. Så du vet vad som väntar.
  

Gillar du däremot svensk reggae/ska sa du absolut se:

• Kapten Röd, som nog kan bli hur bra som helst live. Jag är där i alla fall.
  
• Kultiration brukar vara favoriter.
• Hoffmaestro & Chraa

Om jag var dig skulle jag heller inte missa:

• Boys Noize och deras fina remixer.
• Soko- Skådespelerskan Stéphanie Sokolinski från Paris gör söta popvisor. Håll koll på henne! Det ryktas dessutom att en fullängdare kommer snart.
• Elf Power är kanske ett av de mest intressanta bokningarna på festivalen. Påminner både om Annika Norlin, The Shins och Peter, Bjorn & John.
  
• Division Of Laura Lee är ett svenska indiepunkband som fått mycket fin kritik. Med all rätt!
• First Aid Kit- Fortfarande lika mysiga och sjunger lite som regina spektor. Dessutom är de bara 15 och 17 år. Bara en sån sak liksom!
• Masshysteri, punkrock från Umeå.
  
• Kalle J som tydligen ska vara väldigt bra live.
  

Är det många av er som ska till Emmaboda i år? Jag måste säga att de verkligen lyckats med sina bokningar i år! Jag kommer dansa till Justice och Familjen, lyssna på Laaksosångarens självbetitlade soloprojekt Markus Krunegård och hans nya skiva, se Niccokick och höra Hästpojken utan Pop-Lars. Jag ska njuta av Kristian Anttilas nya låtar och förhoppningsvis hinna se både Miss Li, BTVATD, Those Dancing Days och Almedal. Joel Alme är en förhandsfavorit och Navid Modiri är alltid bra på scen, här med Cobra Charlie. Slagsmålsklubben lär ju bli rätt så bäst också. Zeigeist snygga scenshow lär vara värd att se. Snygga landsmannen Erlend Øye uppträder med Whitest Boy Alive och det tänker jag inte missa för allt i världen. Men framför allt så kommer jag få se Doktor Kosmos en gång för alla (även om nya skivan var en besvikelse) och tanken på det får mig att bli alldeles knäsvag! Hoppas vi ses där!