Thåström 50 år!

Detta inlägget skrevs i mars i år.

Idag fyller Joakim Thåström 50 år! Jag säger grattis med ett litet inlägg tillägnat till denna artist som faktiskt är en av mina favoriter.

Du känner igen honom från punkbanden Imperiet och Ebba Grön. Det hela började i Stockholm, närmare bestämt på Skebokvarnsvägen 209 i Stockholm där han växte upp. Ebba Grön växte fram ur bandet Helt Sonika. I några veckor innan namnsbytet hette de dock The Haters. 1977 och sex år framåt spelade han gitarr och sjöng i Ebba Grön som blev ett av svensk punks frontband. Men så kom 1980-talet och punken började sakta försvinna... Medlemmarna i Ebba Grön, utom Fjodor som satt i fängelse, bilade Rymdimperiet som senare blev Imperiet.

I slutet av 1980-talet var tiden med Imperiet förbi och Thåström gick solo. Albumen Thåström och Xplodera mig 2000 släpptes. 1992 styrde han mot Amsterdam där ett nytt band med nytt sound bildades: Peace, Love & Pitbulls som blev relativt stora i Europa och bland annat säga vara en stor inspirationskälla till Marilyn Manson.


Men Thåström återvände hem, och började skriva på svenska igen. Efter en turné med bland annat Weeping Willows släppte han "Det är ni som e dom konstiga det är jag som e normal". Efter det har han släppt "Mannen som blev gris" och "Skebokvarnsvägen 209" som kom 2005.

Nu är han aktuell med ett nytt band. Sällskapet heter de och släpper snart sitt debutalbum! Spännande. Här kan ni lyssna på första singeln "Nordlicht". Update (14 juli, detta är ett gammalt inlägg): Ska tillägga att Sällskapets debut inte blev så bra ändå, blev rätt besviken faktiskt

Personligen tycker jag att Imperiet är snäppet vassare än Ebba Grön. Ett av hans mindre kända band med ett sound som känns mer genomarbetat än Ebba Grön. Så fort jag hörde Du Ska Vara President, Fred och Kickar var jag fast. Och hittils har jag inte hört något liknande. Men Ebba Grön har ett par riktigt bra låtar. Die Mauer är till exempel en av de finaste kärlekslåtarna som gjorts.

Hur som helst finns det inget tvivel om att Joakim Thåström är värd att firas!