måndag 24 september 2007

snowphish and sonny

Recension: Night Falls Over Kortedala- Jens Lekman

Bättre sent än aldrig eller hur? Jens Lekman är tillbaka med sin tredje fullängdare, Night Falls Over Kortedala. Faktiskt kände jag mig lite nervös när jag första gången höll skivan med det oförskämt snygga omslaget i min hand. Visserligen var bookletten såpass underbar att skivan vore värd att köpa ändå, men förväntningarna efter EP-samlingen Oh, You're So Silent Jens var minst sagt höga!

Skivan börjar med pampiga And I Remember Every Kiss. Stråkar och cymbaler avlöses av bongotrummor, koklockor och såklart banjo, precis som det ska vara. I sann Jens Lekman-anda, så det är en föga förvånande skiva. Samplingarna är tydligare och resultatet mindre avskalat. Sipping On the Sweet Nectar och Into Eternity har till och med sambatakter! Men utöver det låter det precis som Jens. Och det är absolut inte på gott och ont, utan enbart positivt. För visst är det så att årets bästa nyhet inom musik är att Jens Lekman släppte en skiva till, trots löftet att inte göra det.

PS: Får du tag i extraskivan som följde med till de som förbeställde ska du vara glad. Liveskivan som spelades in i gamla, tomma lägenheten i Kortedala är fin. Väldigt fin.

PPS: Jag tror att Friday Night At the Drive In Bingo faktiskt utspelar sig där min familj har sommarställe. Klart att jag drar lite extra på läpparna när jag hör Jens sjunga om hur man tar moppen till macken för att hänga en fredagskväll...

9 kommentarer:

frida sa...

jag tycker skivan är himla dansvänlig!

Martin Janzon sa...

fast årets skivhändelse är ju faktiskt TTA:s nya.

ingg sa...

Åh, äntligen! Att det inte är lika avskalat som förut tycker jag va en väldigt bra beskrivning!
Vilken tycker du är bästa låten/låtarna då?

Anna sa...

Frida: Ja, det har du rätt i! Även om det inte är självklart vid första lyssningen. Men jag skulle dansa till Jens Lekmans låtar any day, oavsett om de är dansvänliga eller inte!:)

Martin: Njae, jag gillade den i början när jag köpte den. Och visst spelade jag den mycket i somras. Men nu känns den bara rätt...tråkig. Ingen skiva jag kommer lovorda i framtiden. Även om den är bra, det är den.

Ingg: Tack!:) Jag gillar allihopa såklart. Det är genialiskt med en inspelning med honom som liten och det är underbart med de karibiska inslagen i Sipping... men just nu gillar jag The opposite of halleluja och Into Eternity bäst. Fast det pendlar. Själv då?

Martin Janzon sa...

TTA:s nya är den jag spelat i särklass mest i år, iaf av de nya skivorna (har inte hört många andra). lite trött på den nu kanske, men jag kommer nog ständigt återkomma till den.

Anna sa...

Martin: Vad fint att du gillar den:) Själv är jag nog mer inne på de andra banden på TTA:s skivbolag i så fall. Typ Honeydrips och Air France etc. Jonas Game gillar jag inte däremot...

ingg sa...

Hmm, bästa låten, svårt!! Jag måste nog säga Kanske Är Jag Kär I Dig. Och Your Arms Around Me! Hade en version av den innan där han bara spelade ukulele och sjöng och älskade den och tyckte nästan den va lite förstörd när jag hörde versionen på skivan, men nu har jag börjat älska den också, med alla stråkar o harpor e grejer:) Men Into Eternity e ju också himla bra...

Wise sa...

Oj så din recension skillde sig från min..

Anonym sa...

I' m currently blogging for a (poor) living for someone else... but I like it. You' ve inspired me to keep doing it, and look to doing it for myself soon